det är så jävla tyst nu. som att din röst aldrig ljudit inom dessa fyra väggar. ibland tycker jag det är skönt, ibland drabbas jag likt ett slag i maggropen och får för en stund svårt att andas, för att du är borta. du ligger inte längre naken på mig klockan 03.00 en lördagsnatt. du smeker inte längre min kropp och du kysser inte längre min nacke. du är någon annanstans och jag är okej med det för det mesta. försöker låta bli att glorifiera. mestadels var jag sårad och hade ont. satt 02.30 på ett kallt badrumsgolv och bet mig själv i knäet för att kväva ljudet av min gråt. du låg och sov ett par rum bort, trots att jag grät bredvid dig när du skulle sova. jag försökte lyssna till dig när du talade om de fel du såg hos mig, hur din kärlek hade varit starkare om jag vore på ett annat vis, jag anammade. ändrade. vred och vände. kastade omkull den trygga värld jag byggt upp för att överleva och lät den raseras. mitt i allt sa du att det inte var gott nog. kärleken blev inte starkare. där stod jag i ruiner av mitt forna jag. nu låg min trygghet i raser och du gick. du lämnade mig med ingenting kvar. jag var ett utmärglat exemplar av den tjej som tio månader tidigare kämpat i år för att nå den stabilitet som du så hänsynslöst såg till att bryta ner, förgöra och krossa innan du lät mig veta att jag inte var bra nog, där du gav dig av. känner mig färdig. känner att inte igen. nu vill jag mest vakna en decembermorgon i en varm famn i en säng som inte är min egen, men som ändå känns som min. jag vill lyssna till favorit julmelodier samtidigt som lussebullarna gräddas i ugnen och han omfamnar min midja bakifrån. nu vill jag mest uppskattas och älskas. nu vill jag mest lyftas upp och bli bevisad att jag visst duger. jag vill ha honom naken över mig en lördagnatt klockan 03.00, när vie egentligen borde sova, men är så nykära att det är svårt att låta varandra vara. skulle jag någonsin somna gråtandes vill jag ha hans famn slingras runt mig, med hans varma andedräkt viskandes om hur allt kommer bli bra, och hur mycket han finns där. han ska aldrig vilja ändra och han vill vara en hjälpande hand i uppbyggnaden av det som förgjorts. och aldrig igen behöver jag sitta på ett kallt badrumsgolv och bita mig själv i knäet för att kväva de tårar som pressas fram i mina ögon, på grund av att han sårat. aldrig igen.